Hasslarödssläkten

Vidare till Släktträdet

I början av 1940-talet publicerades i Hässleholmstidningen "Norra Skåne" en del artiklar om historiska personer och händelser från Osbytrakten. Författaren till artiklarna var C-G Liljenberg. Carl Persson, som var mycket släkt- och historieintresserad, läste dem med förtjusning. Han upptäckte emellertid att berättelserna inte var nya för honom, han hade hört dem förut. Det var berättelser som hans farfar, Per Månsson, hade berättat för honom under mörka höst- och vinterkvällar, när han hade hjälpt till att lysa upp i träskoverkstaden med törestickor.

Per Månsson, som var angelägen om att kunna arbeta även sedan det blivit mörkt, hade upptäckt att Calle gärna lyste åt honom, om han i gengäld berättade om gamla tider. Det blev därför arbete många mörka kvällar för Per och det blev många spännande och fantasieggande historier och berättelser för Calle. Det var också en möjlighet att förmedla släkttraditionen från farfadern till sonsonen.

För Calle blev det ett måste att få kontakt med artikelförfattaren. Varför kände han till Calles släkthistoria? Vad visste han mer om släkten? Via Norra Skånes redaktion fick Calle reda på att författaren hette Carl-Gustav Liljenberg och bodde på Hasslarödsgården i Osby. Calle skrev till honom och fick omgående svar. Därmed var en för båda parter värdefull kontakt sluten.

Vem var då denne Carl-Gustav liljenberg? Han var son till "med.lic. fil.kand., praktiserande läkaren mm" Gustav Eberhard Liljenberg och Agnes Tagelina Tufvesson. Modern, Agnes Tufvesson, tillhörde den i Osbytrakten välkända Hasslarödssläkten. Efter ett par misslyckade äktenskap, och efter att i Krügerkraschen ha förlorat hela sin förmögenhet, hade hon genom ödets ironi kommit att bosätta sig på Hasslarödsgården i Osby. Carl-Gustav hade studerat vid Universitet i Lund, men avbrutit sina studier och enligt obekräftade uppgifter ägnat sig åt utforskning av tyska släkter. I Hitler-tyskland var det angeläget att kunna påvisa sin ariska härkomst. När så kriget bröt ut flyttade han hem till sin mor på Hasslarödsgården. Här ägnade han sig åt att utforska sin moders släkt. I samband med detta publicerade han en del av sitt material i Norra Skåne.

Det är tack vare Calles initiativförmåga, släktintresse och arbete som vi har vår unika släkthistoria med anor tillbaka till digerdöden, c:a 1350.

Gösta Persson med sonen Ulf SvarteBagge tog vid efter Carls död. Gemensamt har de katalogiserat det material som Carl lämnade efter sig, inklusive Liljenbergs brev, diverse tidningsurklipp, transkriberade kyrkoböcker och början till Liljenbergs "Hasslarödssläktens historia". En del av detta material har getts ut i form av blockregister och egenhändigt tryckta inbundna böcker. Allt med det uttalade syftet att släktmaterialet måste mångfaldigas för att kunna undgå förstörelse och kunna bevaras för eftervärlden.

I sambande med att föreningen Hasslarödssläkten bildades 1997 fick jag, Thomas Pehrsson, i uppdrag att lägga upp ett dataregister över släkten. Jag har då valt att inte nyttja en relationsdatabas el. likn. utan istället lagt upp blockregistret som HTML-sidor, eller mer populärt "Web-sidor".
Skälen till att valet föll på just HTML är att det är (idag 1998) en världsstandard sedan fem år och innebär att sidorna är läsbara oavsett vilken dator som används. Det ger dessutom ett interaktivt släktregister, där man kan bläddra fram och tillbaks mellan syskonen i en syskonskara eller från anfader till barn. Det finns också möjligheter att lägga in ljud och bilder, vilket jag hoppas att alla vill utnyttja. Lagringsmediet idag (utvecklingen går fort i datorvärlden) är CD-skivor, vilket är relativt arkivbeständigt, snabbt, billigt, rymmer tillräckligt mycket data samt är lätt och billigt att posta.

Den 26:e Juli 1997 bildades föreningen Hasslarödssläkten "Per Månsson Grenen" vid ett möte i Bjärnum.

Föreningens stadgar:

Vidare till Släktträdet